Recept: Arioniaglögg

Foto från vardagligtsvammel.blogspot.se.

Första advent i helgen! Kanske har du en aroniabuske runt knuten helt ovetande om att bären lätt blir till glögg. Saft och likör går också att tillverka av detta bär. Julklapp? Bäret kan även ätas precis som det är.
Kursens ena lärare, Karin Jansson, bjöd på aroniaglögg i förra veckan och nyss kom hennes recept:

1. Plocka aroniabär och skölj. Man kan frysa dem ett dygn så blir de sötare.

2. Lägg i kastrull, häll på vatten sa det täcker.

3. Lägg i glöggkryddor, finns påsar t ex på Klotet. Man kan också lägga i andra bär, tex svarta vinbar, rosenkvitten.

4. Koka ca 15 min tills bären är skrynkliga, krossa inte bären eftersom man då får ut det beska

5. Sila försiktigt bort bären, flytta tillbaka kryddpåsarna och rosenkvitten, lägg eventuellt mer kryddor om inte starkt nog

6. Häll i råsocker + eventuellt lite äppelmust, av så det blir lagom sött

7. Låt stå med kryddor over natten, upp till ett dygn.

8. Plocka bort kryddpåsar och häll på väl rengjord flaska.

/Sara & Karin

24 nov Kursbäbis född

Idril Olga Hammarsköld har deltagit i kursen sedan starten i mars, i början väl gömd i Elin Pettersons mage, efter hand som en rejäl melon under tröjan. Efter nio månader, en månad före julafton tittade "vår" lilla kursbäbis ut, en tidig morgon i Helsingborg. Med sina 3760 g slår hon varken vår största kålrabbi eller vattenmelonerna, men med tiden lär hon komma ikapp. Välkommen till världen Idril Olga!
/Sara

22 nov Presentationer och projektidéer

Upplägg för fortsättningskursen:
Torsdagar kl 9-15 praktiskt arbete i huvudsak på Brunnshög, i den mån det inte är för kallt.

Fredagar kl 9-15 föreläsningar, studiebesök och projektarbete.

På fredagen träffades vi, sju gamla kursare och sex nya, på Studiefrämjandet. Ytterligare några förväntas följa kursen. Karin fångade upp tankar kring gårdagens kompostbygge, vi diskuterade tekniker för bygge av odlingslimpor och utsläpp av metan. Varmkompostering där du kommer upp i temperaturer över 55 grader är en bra metod om du vill bli av med t.ex. bladmögel och ogräsfröer. Karin förespråkar annars direktkompostering/marktäckning. Här är några länkar för den som vill fördjupa sig i ämnet. Tipsa gärna om fler:
Växthusgaser och hemkompostering: http://www.w-program.nu/filer/exjobb/Bj%C3%B6rn_Kempe.pdf

Fermentering kontra kompostering http://www.bokashi.se/blogg/?p=1827
Hur man bygger en kompostdusch http://www.youtube.com/watch?v=-Jm-c9B2_ew

Cecilia berättar om sin väg till den här kursen.

Vi gjorde ganska djupa presentationer av oss alla och sedan jobbade vi med projektidéer. Här en liten kort översikt:
Bygga frukt/bär-tork: Ivan, Karin, Eva
Förstudie för Kretsloppshus: Sara
Skogsträdgård: Karin, Eva, Cecilia
Matmarknad, odla på brunnshög för försäljning: Anna, Benjamin
Skolträdgård Östra Torn: Eva

Brainstorm för projekt.

Perenna växter: Karin
Kulturens Östarp: Emma, Eva
Hampaodling, förädling: Johanna
Österlens folkhögskola, planering av grönytor: Paul


Idéer för Brunnshög: Regnvattenuppsamling, fiskedamm, redskapsskjul, klätterväxter, insektshotell, hönstraktor

Detta var en första brainstorming och vi jobbar vidare nästa gång för att se vilka projekt som kan realisera. Många tog inte ställning till vad de vill göra.

Nästa fredag kommer Annika Tibblin och pratar om omställningspsykologi. I sin forskning har hon kommit fram med teorier kring varför vi har hamnat i ett tillväxtsamhälle inriktat på konsumtion och hennes förklaringsmodeller kommer från anknytningsteorin. Gamla och nya kursare är välkomna. Klockan 9 sharp....

Den 13 dec blir det utflykt till Österlens folkhögskola. Vi kan då också göra något studiebesök i närheten: På förslag: Ecotopia, Mandelmanns, Arboretum

Nästa torsdag blir det trädplantering hemma hos Nils. Samåkning eller ta buss till Sjöbo.
/Sara och Karin

21 nov Fortsättningskursen startar med kompostbygge

Kompostlimpa. Foto: Eva Kellgren

 Idag har vi både byggt en stilig odlingslimpa och förvandlat en hög med skräpiga pinnar till en resurs! ”Hügelkultur” är ett annat begrepp för det vi gjort idag, att bygga sina odlingsbäddar uppåt. Om platsen är permanent kan en använda i stort sett hur grova grenar som helst, blöta stubbar nergrävda om hösten är utmärkta som vatten- och näringsmagasin i en sådan bädd.

Först grävdes det övre lagret med tillförd kompostjord bort på platsen, sedan grundade vi med pinnar. Därefter varvade vi ris och pinnar, jordärtskockstjälkar, material från indorikomposterna (som inte kom igång som de skulle, kanske p.g.a. fungicider i halmen?) och hästgödsel till en rejäl limpa, varefter jorden skottades tillbaks.

Här blir det pumpaodling nästa år. Foto: Eva Kellgren

Vid sidan av odlingsområdet har det legat en allmänt skräpig hög, huvudsakligen bestående av resterna av den pil som använts till lähäcksplantering och flätande av växtstöd, staket och liknande. Genom att samlas ihop, blandas upp med gödsel och kompost och kringgärdas med avklippta jordärtskockstjälkar har den nu förvandlats till en framtida odlingsplats. Ett smidigt sätt att omvandla problemet oestetisk kökkenmödding till resursen pumpaodlingsplats! Att redan innan högarna börjar samlas ha tänkt igenom var en vill ha dem är en fördel, nu blev platsen kanske lite för skuggig, men vi bedömde ändå att det var mer resurseffektivt att omvandla en befintlig hög till odlingsbädd, än att kånka iväg allt till en soligare plats.

/Karin H.

Saras tilläggskommentar: Den förra komposten vi byggde stannade av och nu tar vi hästgödsel till hjälp. En kompost av detta slag är tänkt att komma upp i över 55 grader. Detta ska ta död på bland annat bladmögel och ogräsfrön.

Odling som demokrativerkstad

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Ett Grönare Lund - odling som demokrativerkstad
av Sara Nelson

här kommer mer text.

Praktik på en KRAV-gård

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Wålstedts lantbruk och trädgård - en ekologisk gård i Dalarna

av Anna Holmberg

Wålstedts gård är en släktgård som ligger i Dalarna, tre mil öster om Borlänge. Här har Anna spenderat idylliska somrar. Sysslingen Per driver gården med sina föräldrar Trygve och Meta. I våras var Per i Skåne. När Anna pratade med honom insåg hon att hon nu hade ett helt annat intresse för aktiviteterna på släktgården än tidigare. Hon frågade om hon skulle kunna göra sin praktik hos dem. Normalt sett tar de inte emot praktikanter under juli månad, för då är stressen som störst och det år då allt händer. Gården producerar inte bara grönsaker utan är även ett turistmål.
Här hoppas jag att Anna själv skriver ner sin berättelse. Mina anteckningar ser nämligen ut så här:

Parkslide? Ät upp den!

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Julia stötte på parkslide i sitt nya boende där drömmen var att bli självförsörjande.

Parkslide (Fallopia japonica)

av Julia Tedvik

Parkslide tillhör familjen Polygonacae och går även under namnet Polygonum Cuspidatum.

Drömmen om livet på landet

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen. Julia berättar här om ett projekt som inleddes före kursen startade och som fick en extra skjuts av kursen. Dock dök det upp ett oväntat hot - parkslide! 

Projekt: Flytt till landet och bli självförsörjande
av Julia Tedvik

En dröm blir sann?

Jag hade precis tagit min examen i samhällsplanering, min sambo och jag fick tips om ett ledigt hus på landet i Helsingborg som vi fick lov att hyra på obestämd tid. Tankarna gick vilt om vilka möjligheter vi hade att skapa det liv vi drömmer om; En odling som försörjer oss större delen av året, lite försäljning av grönt längs med vägen, höns, får, en ko, en gris och såklart min sambos favorit; gäss.

Huset med mark runt omkring har utrymme för allt detta men vi sa också att vi skulle bygga upp det succesivt så att vi inte tröttnar. Hösten kom och med den kylan. Vi har valt att leva utan bil så cykla blev det vart vi än skulle oavsett väder. Tack och lov hade min sambo en gammal mountainbike som jag tog hjälp av för att plöja mig fram genom vinterns väglag medans min respektive tog skidorna till jobb. 

Januari 2013: Tankar på våren värmer

5 grader inne på toalettrummet, 15 i huset. Vi frös konstant under några veckor och jag kände imellanåt att NU får det räcka! Men vänner och familj påminde oss om hur underbart det skulle bli när våren anlände.

Tills sist kom våren och med den vaknade alla okända plantor i trädgården till liv och det blev lättare att se vilka förändringar som kunde göras. Den stora gröna väggen vår vän röjde bort åt oss under hösten började komma fram lite här och där.

Mars - april 2013: Kursen inspirerar
Jag fann kursen ”Stadsolding i Lund” och tvekade inte sekund på att anmäla mig. Med hjälp av den kunskap jag fick på vardera lektion upprepade jag samma förlopp hemma i min egen trädgård. Jag frösådde en mängd olika örter, blommor och grönsaker samt tog sticklingar från bärbuskar. Vi grävde upp en del av gräsmattan och anlade ett litet odlingsland och fann där mängder av rötter från samma växt vår vän tidigare röjt undan. Vi var noga med att dra upp så mycket vi kunde och slängde det i vårt trädgårdasvfall en bit bort. Vi byggde tre odlingsbäddar med lock på i förhoppning att kunna odla i dem under både den varma och den kalla tiden på året.

Maj 2013: Rötter från parkslide dyker upp
Snart började det sticka upp små röda skott på hela ytan, liksom på andra sidan parkeringen. Vi förstod att detta inte var något att leka med utan gav oss på det direkt och plockade de små skotten. I samband med trädgårdsmässan i Malmö och i samtal med Anders Kjellsson fick jag veta vilken växt som dominerade min trädgård. Parkslide. I England klassas mark drabbad av parksliden för ”industrimark” menade Kjellsson, av den anledning att det inte går att göra något med den. Inte ens kor, hästar, får eller grisar är glada i växten. Snart kom uppgivenheten. Växten kunde växa 1 dm om dagen. Oavsett hur mycket vi röjde kom den alltid tillbaka. Tillslut fokuserade vi på odlingslandet som i takt med att grönsakerna blev större faktiskt lyckade minmiera mägden parkslide i landet. Dock fortsatte det växa på flera andra områden i trädgården och med jämna mellanrum tog vi lien eller röjsågen och hög ner den i förhoppning om att vi skulle trötta ut den. Till viss del tror jag att vi lyckades med det. Eller så var det perioder med mindre sol som påverkade Parksliden negativt.

Sommar och höst 2013: Borrelia efter buskröjning 
I samband med att min sambo var ute och högg ner parksliden drabbades han av fästingbett. Under semstertid plockade vi minst en vart tredje dag. Detta ledde i sin tur till Borelia, första gången i maj, sedan en sväng i juli och så igen i september. Tre antibiotikakurer senare funderar vi allvarligt på om vi ska söka boende någon annanstans.

I följande presentation om parkslide kommer bl.a. växtens ursprung, egenskaper, spridning och hur den påverkat människors boendemiljö att beskrivas.

/Julia

Lästips: Nytt miljonprogram kräver nyjordbrukare

Lästips: Folkvandring till landsbygden för miljön

Landets Fria 31 oktober 2013

I artikeln beskrivs ett nytt miljonprogram - ett initiativ för klimatet, den biologiska mångfalden och Sveriges självförsörjning. Med hjälp av skatteavdrag, utbildningar och nya boenden ska stora grupper lockas att flytta tillbaka till landsbygden.

Mitt i artikeln står att läsa: 

Det andra steget handlar om att skapa utbildningar för nyjordbrukarna. På folkhögskolor i landet finns redan många kurser med inriktning på ekojordbruk. Med sina demokratiska arbetsformer och kopplingar till landsbygden är folkhögskolan extra lämplig för att ta huvudansvar för utbildandet av nyjordbrukarna.

15 nov Avslutningsdag med föredrag, knytis och knivar

Vår sista dag på kursen ägde rum i Studiefrämjandets lokaler. Sju timmar med presentationer, knytislunch och knytisfika med avtackning. Presenter till lärarna Nils och Karin och en Brunnshögbukett till Lena Ingvad som driver Odla i Lund inom Lunds kommun. Alla eleverna fick varsin kniv (med en kommentar om att Nils klagat för Karin att vi varit dåligt utrustade för att arbeta på Brunnshög. "De har inte ens en kniv".) och några väl valda ord från Karin.

Knytkalas i detta sällskap är svårslaget.

Nästa vecka drar fortsättningskursen igång. Där kommer halva gänget att träffas igen. 

Fortsättning följer.

/Sara

14 nov Höstsådd och fröodling

Full fart i odlingarna denna sista kursdag på Brunnshög.

Sista potatisen skulle upp för att ge plats för
sådd av morötter och palsternackor.

Daniel sår palsternacka.
Såfåra och tumgrepp repeteras.

Kålen bäddas in med halm.

"Svartrot ska jag aldrig odla" var det några som sa.

Haverrot inspekteras av Paul.

Rotpersiljan skördades av Anat.

Spår av rådjur mitt i salladsraderna.

En projektplan för en skogsträdgård bollas och filas på.

Några plantor grävdes upp försiktigt, planterades på nytt och ska få växa ytterligare ett år och sätta frö.

Mullbärsbacken är en härlig plats

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Mullbärsbacken
av Paul

Paul berättar om praktikplats på Mullbärsbacken.
(hoppas att han skriver ihop själv, texter till bilderna som beskriver så bra)

Avslutningsvis säger Paul att det inte känts som en praktikplats/jobb. Det är bara väldigt härligt att vara där, en väldigt fin stämning.

(Jämför med Daniels föredrag, länk).
Se även http://skogstradgardenlindangelund.blogspot.se

Jobb och praktik hos kommunen

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Jobb i kombination med praktik hos Lunds kommun, projektet Odla i Lund
av Eva
Eva har parallellt med kursen arbetat för Odla i Lund, Lunds kommun på Tekniska förvaltningen. Hon har arbetetat med en del administration och bemanning på Brunnshög och har varit en viktig länk mellan odlare och tekniska förvaltningen.

Eva hade dessutom några olika små projekt på gång. En vertikalodling som blev ”misslyckad”. Tillverkad av överblivna rör från bygge, träkors fårn sopförådet och … ”Jag hade inte riktigt planerat vad som skulle planteras.”

Praktik odlade bärbuskar med Tony i Pegasus trädgård.

Blåbärsbuskar. Barkmull blandades ut med jorden för att där skulle bli surare. Karin tillade att det går att blanda ut med äkta jord från skogen. För att underhålla sur så kan du täcka med barr. Dock täckte Tony med Halm. SÅ det ska bli spännande att se.

En av uppgifterna att vara kontaktperson mellan Karin, Nils, Lena och odlarna.

Ansvar för Odla i Lunds Facebooksida och ge input för att uppdatera lund.se/odlailund.

Har hjälp till att dela ut lotter, numrera lotter, lista över alla odlare,

Har bemannat på torsdagseftermiddagar.

Organiserade kring sommarfesten.

Jobbade med vattenförsörjningen.

Växtfakta - en sammanställning

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om projekt och praktik kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Projekt: Växthäfte

Anat har som projekt valt att samla ihop fakta till ett växthäfte om det växter hon själv är intresserad av att odla, amt med information anpasat för de förhållanden där hon odlar. Vi andra kan ta del av samma med glädje!

När jag väl vill veta något så vill jag veta exakt, berättade Anat. Men med odlingserfarenhet har Anat märkt att dt är minde noga. Nu när jag har sammanställd allting och har odlat så känns det som om det inte är lika noggrant med olika siffror längre.

Källor till materialet är den här kursen, själhushållningskursen, Lindelöfs och Runåbergs hemsidor förodlings-pdf. Ofta överrensstämmer källorna, men ibland har de helt olika fakta och då har jag ibland skrivit båda, ibland. För var växt anges såtid, sådjup och övrigt. Där finns även texter om frön och om växtskydd.

Hela "häftet" är inkopierat nedan.

Bin är livsviktiga

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om praktik och projekt kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Projekt: Granne med sju bikupor
Anat Johansson

Anat berättar om sin praktik hos en granne som har sju bikupor. Bin är livsviktiga för oss människor.

teten nedan kommer att redigeras.

Nu grönskar EFS-kapellet i Lund

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om praktik och projekt kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Projekt: Starta en köksträdgård till EFS-kapellet
Benjamin Nilsson

Texten nedan kommer att uppdateras. Se även tidigare inlägg om den nya trädgården.

Fritidsklubb med permakulturtänk

I stadsodlingskursen ingår att genomföra ett projekt och praktik. Allteftersom vi uppdaterar bloggen med inlägg om dessa kommer du hitta länkar till redovisningar från sidan Vi som går kursen.

Praktik: Ett Grönare Lund - odling som demokrativerkstad
Benjamin Nilsson

Benjamin har gjort praktik på S:t Hansgården som är en fritidsklubb i norra Lund med miljöprofil och permakulturtänk. Där finns smedja, rum för torkning, en lada, en tipi, får, getter, bin, höns och en kaninklubb.

Texten nedan kommer att redigeras.
Lokalerna utnyttjas även för olika kurser och temadagar där skolklasser bjuds in.

Lennart Pranter … som är anställd och ansvarig för bygg var en av de första i Sverige att permakulturcertifieras. Det är väldigt coolt…

Barnen får när de är där delta i oliak sysslor. Nyligen tillverkades ättiksgurka med gurka från egna odlingar.

Ibland har de t.ex. stenålderstema och bjuder in skolklasser till förmiddagarna.

Benjamin fick hjälpa till att flytta kompost och ta in hö.

Reflektera humanekologi. Maskiner som är bränsledrivan är inte så effektiva som det är lätt att tro. är inte så ef ...

Ca 120 barn är inskrivna.

Kändes väldigt priviligierat att

På hemsidan http://www.lund.se/St-Hansgarden/ finns länkar till sidor där de berättar om sin pedagogik.

8 nov Fyra presentationer och två boktips

Dagens boktips: Skörda nya smaker

Hur odlar man blåhallon, shisandra. koriansk hyllebuske, mandlar, pimpernötter?

Anders Kjellsson körde em plantskola vid Mandelmanns förut som hette Ensamma trädets plantskola, men driver nu sitt företag i Västergötland i närheten av Hornborgasjön. Intressant om man vill bygga skogsträdgård. Anders Stålhand heter han nuumera.

Har en hemsida som heter skörda.org.

Det grönskande växthuset

Inger Palmstierna beskriver inte hundra procent ekologiskt, men med mer exakt beskrivet.

Trevligt upplag rikligt med med beskrivande 

De fyra som presenterade idag var Benjamin, Eva, Anat och Paul.

7 nov Ryska bäddar i teorin

Julia visar upp våra gigantiska palsternackor.
Därutover skördades bland annat palsternackor,
rotselleri, persiljerot och svartrötter. 

Dagen inleddes med teori om ”ryska bäddar” eller odlingslimpor. Principen är densamma som för komposter, men eftersom det inte är så viktigt att nedbrytningen går snabbt kan man använda grövre material än de lillfingertjocka pinnar vi hade i våra komposter. Eftersom bäddarna är upphöjda kommer värms de upp tidigare på våren, de innehåller mycket näring och är bra på att hålla vatten, idealiska växtplatser för till exempel pumpa och squash. En fördel är att en kan odla på platser där det inte går att gräva på sedvanligt vis; på grus, kompakterad och vattensjuk jord, till och med på berghällar och asfalt. En kan få in fler finesser i sin odlingslimpa genom att ympa den med svampmycel; svamparna och huvudgrödan (ex pumpa) växer vid olika tider på året och konkurrerar därför inte med varandra. Lämpliga arter som Nils nämnde är blåmusseron och bläcksvamp.

Sedan blev det en massa skördande och annat, så själva odlingslimpeläggandet skjuter vi till nästa gång. Vi röjde ut i växthuset passade på att stickla en del malaberspenat och physalis. Båda är trevliga som krukväxter inomhus, så de som ville fick ta med sig krukor hem. En fördel med sticklad och övervintrad physalis är att den kommer igång tidigare under växtsäsongen än om en frösår den. Malaberspenat är en trevlig perenn att ha på fönsterbrädan för bladskörd.

/Karin H.

Rotselleri?

Palmkål/svartkål och grönkål med stöd efter storm.

I växthuset togs ju tomatplantorna bort i förra veckan. Nu skördades sötpotatis och malabarspenat. Kvar finns diverse växter med gott om plats att frodas i växthuset. Olika sorter och olika bäddar, separerade för att kunna ha växtförljd och minska risken för sjukdomar. 

Rättikor, rädisor och daikon i en bädd. Pak choi och ... . Spenat och mangold i en annnan. Sallad i en tredje. Vintersalladen är dock ett helt eget släkte som inte är drabbat av växtföljdsproblem.

Vintersallad/Machésalad

Plocksallat

Frisésallad eller?

Spenat

Sötpotatis och söt Elin.

Sötpotatis och malabarspenat

/Sara

Kalebassen som instrument inspirerar

Kalebassen kan ersätta dryckeskärl av rostfritt stål till exempel.

En dag kom Daniel till kursen lyrisk över ett instrument han sett på en konsert. Nu ville han odla en kalebass för att bygga sig en liknande!

Övriga kursdeltagare fick oss en genomgång av kalebassens möjligheter. Superspännande. Inte minst om möjligheterna att använda det som dryckeskärl.

Här kommer några länkar och kanske mer text och bilder efter hand.

Daniel praktiserade i Enskifteshagen och på Mullbärsbacken

Knytis i Enskifteshagen då Ett Grönare Lund är
på studiebesök.

Jag börjar med slutet.
Daniels slutsats: Öppenhet skapar öppenhet. Men det är inte alltid praktiskt. Det är lätt att snubbla in i ingenting. Vilken är min roll? Vilket är mitt ansvar idag? Det behövs en fast tid och en som tar ledarskap. Om man inte delegerar arbete så tror alla att ledaren gör allt.

Facilitator, kontaktperson, coach, boss: Hela klassen reflekterar kring behovet av ledarskap. Rollen är inte alltid given och inte heller lätt att ta. Men det blir en lättnad för andra att någon håller i det. Även om det är många som jobbar ideellt kan rollen som facilitator/kontaktperson/odlingscoach behöva vara avlönad för att det innebär ett stort ansvar att hålla i en odling och få arbetet att rulla.

Jag antecknade några stödord från föredraget. Här hoppas jag att Daniel vill fylla i luckorna och berätta. Det var jätteintressant föredrag:

Mykorrhiza tog en nystart våren 2013 med ett fyratimmars brainstormmöte som resulteradei en värdegrund som innehöll: Syn på månnsikan osm e del av naturen, Icke-våld, kärlek,

Byggde en prototyp till en ”dome” av grillpinnar och morötter.

Inte så mycket odling, mycket socialt, mycket folk som passerar, folk som knarkar,

Projektet saknade struktur. Öppet. Att det var öppet gilade jag., men jag har förståt att struktur är otroligt viktigt för att få en kontinuitet.

Det gjorde att mycket slutade.

Till slut bara Axel och en annan tjej som tom med.

Nu är Mykorrhiza nästan helt tomt.

Lärorikt att

Asylstafetten, gå från Malmö till Stockholm Förljde med fårn Malmö till Lund. Dumpstrade, lagade soppor, plockade växter.

En kille som var väldigt mcyket tuffing. Kom Kom kom kom  - lockade Daniel til sig.  Visa ett frö i handemn, fårn BAubabträd. Visade sedan in balkong med minikiwi, ,

Praktik på Mullbärsbacken i Lindängelund.

Också en del av projekt där projektet Bärfis ingår.

Delen vi arbetar i ska bli en botanisk trädgård men i form av en skogsträdgård. Vi hade redan en skogsdunge. Nu gör vi zonfickor. Arborist tar ner träd,

Träffats på onsdagar kl.

Daniel bland de yngre, många äldre kommer. Lite känsla av indianer sitta vid elden.

Att detta funkar: Esbjörn och Johanna tar ledarskap, ondagsträffarna har skapat kontinuitet och struktur.