16 aug Grön ideologi

Idag har vi besök av Eunice som är gymnasielärare på Carl Adolph Agardhgymnasiet. Vi får en föreläsning om grön ideologi och diskuterar vad som har format oss som individer, samhället och utvecklingen.

Efter ett par timmar landar vi i Rädslor och Kärlek. Agerar vi utifrån kärlek eller rädsla? Är förhållandet mellan kärlek och rädsla dualistiskt eller överlappande? Iskan kommer ofta ur rädsla, rädslan för att inte få kärlek.

Grön ideologi
Varje ideologi kan ses som ett svar på ett problem. Om vi ska bygga en ny ideologi så behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt, utan kan plocka från tidigare ideologier. Förenklat kan då sägas att:
- Socialismen föddes som svar på stor fattigdom och brist på rättvis fördelning av resurser. I förlängningen kan detta leda till ett "förtryck av individen".
- Kapitalismen och neoliberalismen hävdar istället individens rätt att fritt bestämma över sitt liv, frihet och egendom, vilket i gengäld kan leda till ett "förtryck av den stora massan".
- Konservatismen "Allting nytt är inte bättre"

Gandhi är en viktig figur för den gröna ideologin. Gandhi lär ha sagt något i stil med att Hjärtat är en muskel som liksom andra muskler behöver tränas. Vi behöver tränas oss i att bry oss om oss själva, familjen, alla människor och allt på hela jorden.

Som förklaring på varför vi lever som vi gör så tar Eunice upp desensibilering. Att kunna döda, kräver också träning. Från början var det svårt, eller omöjligt att få folk att gå ner i gruvor, gruvarbetarna kände att de våldtog jorden. När medicinstudenter skulle dissekera an levande hund: Bry er inte om ljudet (hundens knyende), det är bara "the squeeking of the machine". Vår hjärna har bra kapacitet att stänga av, annars skulle vi inte sätta oss i en bil. (Intressant att Nationalencyklopedin bara beskriver desensibilisering som metod genom vilken en person behandlas för obefogad rädsla, oro eller ångest. "Obefogad" är ju en definitionssak.)

Ekofilosofen Arne Næss utgör en annan ideologibyggsten. Næss ifrågasatte dualismen, att det ska vara  antingen eller som gäller; vetenskap - ideologi, fakta - värderingar,  produktion - reproduktion och så vidare. En dualistisk uppdelning leder lätt till att det ena värderas högre än det andra. Den gröna filosofin menar att vi inte kan separera t.ex. fakta och värderingar. Ingen fakta är värderingsfri.

Vårt språk är uppbyggt på att ord innehåller värderingar. Ordet sliten är både en funktion och värdering. Exemepl på namnbyten till följd av detta: Lokalvårdare istället för städare, funktionshindrad istället för handikappad, ...

James Lovelock var anställd av Nasa. När han skulle studera atmosfären så såg han ingen atmosfär. Atmosfören är som människans hud, som skyddar kroppen/jorden och andas. Då, på 60-70-talet hånades han. Idag har Gaiateorin inte bara inspirerat gröna ideologier, mycket av plockats upp av den erkända vetenskapen.

Vi diskuterar och någon påpekar att vetenskapen också bygger på ideologi. Eunice håller med om att vi har ett tudelat tankesystem som inte är beskrivet som en ideologi men som innebär en syn på att människan har själ och ande medan naturen är en maskin som vi ska bemästra. Men vi vet ju inte allt. Eunice ber oss sträcka upp händerna som om vi vore björkar.

"Vi är coola björkar. En människa kommer och ser träden som, tja träd, inte direkt någon att snacka med. En insekt kommer och vill smaka på bladen. Då skickar den angripna björken signaler till de andra björkarna. De bildar ett ämne som börjar smaka illa. Kan vi säga att träden talar med varandra?"

(Frågan får mig att tänka på boken The Secret Life of Plants.)

Synsätt och resonemang
Darwins "survival of the fittest" har skapat ett klassiskt synsätt på drivkraft med konkurrensen som vår viktigaste drivkraft. Men det finns fler bilder eller synsätt. Mykorrhiza ger oss en bild av samarbete som drivkraft "Får du vatten av mig, så får jag mineraler av dej så kan vi utvecklas tillsammans!"

Identifikation är en förutsättning för långvarig socialisering. Dess motsats är dikotomi, d.v.s allt måste höra till ena delen eller den andra och ingenting kan samtidigt tillhöra båda delarna.

Alla har en rätt att finnas. Det är skillnad på att till exempel döda en hare för att överleva jämfört med att döda massor av harar för att tillverka pälsar och tjäna en massa pengar.

Julia kommer att tänka på boken Tillvaroväven, skriven av en f.d. Lundaprofessor. "Fantastisk bok!"

Slutsatser
Det måste bli enklare att göra rätt. Hela samhällskroppen måste förändras.
Vi kan inte ha alla våra värderingar aktiva samtidigt, då går vi under. Men aktiverar vi inga värderingar så kan vi heller inte leva.

Kärleksträning. Vi behöver öva oss i kärlek. (Och att använda ordet kärlek. Till exempel kan vi säga att en vänskapsrelation är baserad på kärlek, en kärleksrelation i kärlek.)
Det finns kärlek. Och jag kan hjälpa.

Agerar du utifrån kärlek eller rädsla? Eller kan det vara både och samtidigt?
/Sara