torsdag 30 maj 2013

Malmö Garden Show

Fredag, lördag och söndag 31 maj - 2 juni är vi med på Malmö Garden Show i Slottsträdgården.
Tältet var lätt att hitta. En otrolig regnskur fredag eftermiddag
fick nog bokstäverna att ge sig. Kanske fixas nya till lördagen.

Vi vek massor av fröpåsar och gav bort överrasknings-
fröer med adressen till vår blogg. Bland fröerna fanns:
buskböna, märgärt, solros, ringblomma och buskkrasse.

30 maj: Gallring, jordloppor och spadteknik

Vi börjar dagen med att gå igenom odlingarna och se vad som behöver göras.
Några rader med kålväxter behöver gallras och fyllas i där det blivit tomt.
Vi studerar jordloppornas hål på det bladgröna och får veta att en del ekologiska odlare planterar salladskål som fångstgröda, ett offer åt jordlopporna. Dessa salladskål är jordloppornas favorit. Det brukar fungera att lopporna nöjer sig med dessa och låter övriga gröna blad vara.
(Här kommer fotografier efter hand)

Av det som gallras går det att äta upp det mesta, utom blasten av palsternackor. Gallrade kålväxter, morot och rödbetor kan ätas upp utan vidare. Även blasten.

Så till spadtekniken. Med teknik går det oerhört mycket snabbare att sätta en lång rad med plantor. Även om det är inte lika mysigt som att småpilla med var planta så är det roligt att känna till tekniken för att vara effektiv. För små plantor och liten spade måste vi återkomma med fotografier. Vi använde stor spade till pumpaplantor och squashplantor och arbetade två och två.

Den ena luckrade upp jorden genom att hacka i den. Spaden vändes "bak och fram", höggs ned och vickades fram och tillbaka. Sedan flera hugg för att luckra. Ett sista hugg och sedan dra jorden mot dig så det blir en ficka för kompisen att stoppa ner plantan i, putta ner jord och trycka till. Slutligen vattna.

27 maj: Kan man äta den? En rundtur bland vilda växter

Efter ett morgonpass med ogräsrensning och gallring gick vi på en rundtur bland vilda växter. Vi hade bara hunnit fem steg när vi gjorde det första stoppet. Här kommer mer text efter hand.
/Sara


Mållan är god både rå och kokt. Använd som spenat i soppa och paj.
Klicka vidare för att se alla bilder från rundturen.

Odla på Almviks 4H-gård på tisdagar kl. 17-20

Charlotte på vår kurs leder stadsodlings-drop-in på tisdagar kl. 17-20.
Välkomna!

tisdag 28 maj 2013

Recept: Amarantbiffar och bovetebullar

Jag fixade ihop biffar idag, blandade bara kokt amaranth med lite lök, mycket kryddor och lite fiberhusk och stekte i olja. Jättegott och snabbt!

Och har förresten skrivit ner receptet på brödet utan sädesslag, ägg eller mjölk som vi pratade om en gång för ett tag sen!

Ingredienser:
2 dl HELT bovete
0.5 dl solroskärnor + 1.5 dl vatten
0.7 dl krossade linfrö
1 dl hela linfrö
1-2 dl valfriga kärnor/nötter /frö (ex pumpafrö, hampafrö, hackad mandel, sesamfrö, solroskärnor)
Gärna 2 msk psylliumfrö eller 1.5 msk fiberhusk
0.5 dl olja
Salt & lite honung

Skölj bovetet noga i både hett och kallt vatten. Koka den med salt ca 10 min i dubbelt så mycket vatten.

Under tiden grovmixar du solroskärnor med vatten. Det ska bli en vitaktig mjölk men fortfarande synas lite kärnor.
Blanda ner krossade linfrö, hela linfrö, olja, salt, honung och valfria kärnor, nötter och frö. Gärna psylliumfrö el ca 1.5 msk fiberhusk också. Blanda ner bovetet när det är kokt halvmjukt och salta lagom. Häll ev i lite mer vatten så att det blir en gröt. Låt stå ca 5 min.

Bred ut på en plåt ca 0.4 cm tjockt och grädda i 150 grader i totalt ca 40 min. Dela i bitar efter ca 20 minuter och flytta till galler, in igen tills de torkat lite och fått lite färg. För lång tid ger knäckebröd.
/Amanda

PS. Läs gärna om kursens "skafferiodling".

lördag 25 maj 2013

25 maj: Kursens odlingar visades under stadsodlingsdagar

Guidad tur till odlingarna klockan 13 och 14.
Här visas sallad och kålväxter som täckts av halm.

Vi hade bakat och sålde fika.
Planet Lunds stadsodlingsdagar ägde rum 24-26 maj 2013. På programmet fanns guidad tur på Brunnshög. Hanna, Eva, Paul och Benjamin guidade.

På Linero visades också trädgård. The Magic of Gardening hette Ett Grönare Lunds cirkusinspirerade show. Sara som går kursen odlar också där.
Guidad tur till bönställnigarna.
Om bönor och bönställningar kan du läsa mer HÄR.

Andra som skrivit om Planet Lunds Stadsodlingsdagar:
Planet Lund med program, reportage och bilder.
Sydsvenskan Bambupinnar blir bo till bi.
Skånskan Drömmen om en grönt liv i city
Lokaltidningen Odlingar växer fram i staden
Här ska det trollas fram en tomatplanta med hjälp av
vatten, sol och luft. (Sara/odlare/magiker till höger)
Liten fjäril klar för odlingscirkus på Linero.

24 maj: Stadsodling på Stenkrossen, Planet Lund

Niklas från Stadsjord inspirerar. Foto: planetlund.se
Ta ordentligt betalt! och Ditt arbete är värdefullt! var två av budskapen då samhällsdebattören och miljökonsulten Niklas Wennbergs samlade en stor åhörarskara medan han generöst delade med sig av erfarenheter från "grupparbetet" Stadsjord. Titeln var Lönsam stadsodling — en idéverkstad.  

För att ibland ha råd att föreläsa för några skolbarn med en honungsburk och kram som tack gäller det att ta betalt för de som har pengar. Och ta ordentligt betalt för att vi faktiskt gör det som skrivs i policys, strategier och visionsdokument runt om i kommuner och på företag. Sedan kan det bli aktuellt att fundera på hur mycket lön vi behöver. Inom Stadsjord tjänar ingen mer än 16000 kr och flera jobbar ideellt. Bland Stadsjords inkomster utgör bara 5% försäljning av växter. 20% består av intäkter från förstudier och annan analys, 20% studiebesök, föreläsningar och workshops, 15% CSR-samarbete, 10% grisleasing, 10% försäljning av färsk och förädlad gris, 10% catering, 10% café, 5% uthyrning av odlingslotter och de sista 5 procenten försäljning av växter. Vi gör klokt i att redan från början fundera på inkomstvägar, utöver försäljning av grönsaker, om vi vill livnära oss på stadsodling.

Foto: www.stadsjord.se
Medvetenhet om att du har en unik produkt med en historia, samt i kombination med en smart paketering gör att det går att få 100 kr kilot för brytbönor. Det blir snabbt en miljon kronor om du planterar längs med båda sidorna av ett vanligt industristängsel. Vad sägs om wookad brudbukett, rivningstomtssallad, integrationssoppa eller salupall istället för saluhall! Låt dig inspireras vidare på stadsjord.se.

Fler som kan odla mat i Sverige kommer att krävas. En analys av framtidsscenarier, där vi kan räkna med en hel del klimatflyktingar, gör att Sverige lätt kan räkna med en befolkningsökning där vi hamnar på 20-50 miljoner människor om 20 år. (Vilket kommer att leda till bättre underlag för kollektivtrafik på landsbygden. Min kommentar.) I en paneldiskussion bygger Karin Jansson på med fakta. Hon påpekar att Sverige, som idag försörjer knappt halva Sveriges befolkning med mat, har jordbruksmark nog att försörja 43 miljoner om all åkerareal utnyttjades till människomat. Niklas inflikade att FAO visat att stadsjordbruk dessutom kan vara upp till 15 gånger mer effektivt per ytenhet än det konventionella jordbruket. Vilken potential!

Det finns en del strukturella hinder för att utveckla näringar kopplade till stadsjordbruk. Missvisande riskanalyser kan leda till förbud att odla på jord som anses oduglig trots att testresultat ger OK. Regler och lagstiftning anpassade för andra ändamål gör det svårt att producera och sälja förädlade (tillagade) livsmedel i liten skala. Fler exempel finns. En panel bestående av Karin Jansson (Stadsodling i Lund), Julia Linder (Ett Grönare Lund), Lena Invad (Lunds Kommun), Niklas Wennberg (Stadsjord) och Tim Delshammar (SLU) skickade följande budskap till politiker och andra beslutsfattare:
  • Bättre kommunikation mellan förvaltningar och politiker önskas. Korta vägarna till beslut och handling.
  • Stadsodling är inte en fluga. Integrera stadsodling på fler områden. Ställ er frågan: Vad kan det bidra med och hur?
  • Kunskap om livmedelsproduktion måste in i utbildningssystemet. Att kunna producera sin egen mat borde ses som en baskunskap.
  • Politiker; skaffa er jord under naglarna och odla potatis! Odla nu.
Hela stadsodlingsprogrammet på Stenkrossen hittar på på Planet Lunds hemsida. 
/Sara

Andra som skrivit om Planet Lunds Stadsodlingsdagar:
Planet Lund med program, reportage och bilder.
Sydsvenskan skrev Bambupinnar blir bo till bi.
Skånskan skrev Drömmen om en grönt liv i city
Lokaltidningen skrev Odlingar växer fram i staden

Odlingsverkstad ledd av några av oss på 
Många kockar känner till knivens eggvinkel
och stålhalt medan några av de fyra
rotfruktarna är mer obekanta. 

Julia Linder från Ett Grönare Lund berättade
om hur odling kan vara en demokrativerkstad
för barn och unga.
Talaren från Odling på spåret fashinerade
med berättelsen om hur lätt det är att få tag i
material och få publicitet (om man bor och odlar
på södermalm i Stockholm. Min anmärkning.).

torsdag 23 maj 2013

På förstasidan i Lokaltidningen

Maria från vår kurs Stadsodling i Lund blev omslagsflicka på denna veckas Lokaltidning. Roligt! De skriver inte om kursen, snarare om Stadsodlingsdagarna. På fredagen håller vi i en del av en skolworkshop, en snabbkurs i odling samt bemannar ett infobord. På lördagen guidar vi våra odlingar och säljer fika på Brunnshög.

23 maj: Vi får besök och pyntar inför Planet Lund

Bönestunden idag varvades med besök samt förberedelser inför Planet Lund.

Ett gäng skolbarn i 7-årsåldern kom och täljde pinnar och sådde lin och blommor. De jobbade även flitigt med ogräsrensning, hoppade i halm och lekte i "skogen". Jag hade bjudit in ena dotterns klass med inspiration från Staffan och hans teaterträdgård.

Men skolbarnen fastande inte på bild. Istället fastnade en liten 1-åring som drogs som en magnet till vattenpölarna. Mamman är freelance och skriver om trädgård samt arbetar med företaget Algomin.

Fyra växthusuppdragna tagetes planterades ut och markerar nu kursodlingarnas mittpunkt.
Eva skapade en entré, lite speciellt för de besökare som vi hoppas på på lördag.

Ett tredje gäng besökare kom dock redan denna torsdag. Stadsodlingsnätverket i Malmö passade på att ha sin kvartalsträff här hos oss i Lund.






Passa på att få en guidad tur till våra odlingar på lördag!

/Sara










20 och 23 maj: Bönor och bönställningar

Vi bygger ärt- och bönställningar. Det är en del att lära för att skapa stabila ställningar som kan återanvändas år efter år. Mekanikern i mig (Sara) går igång på gravitationfackverk och förband. Triangeln är en oerhört stabil form som vi får till med hjälp av av pil (salix) och knopar.


En annan finess är att blöta ner snöret  ordentligt i vatten. Knuten görs med fuktigt snöre. När snöret torkar krymper det och förbandet blir ännu fastare. Att göra en bra knut kan se enkelt ut. Men snöre är också en resurs som kostar en del, och kan man få en stabil knop genom att få till ett par enkla "åttor" så kan många meter sparas.

På torsdagen fick vi en lektion om bönor. Det blir ingen bönsådd idag, meddelade Nils när vi samlats, jorden är bara 12,5 grader varm. Förra gången jordtemperaturen mättes var det 17 grader, helgens regnande har alltså haft en klart avkylande effekt, men vätan var välkommen och viktigare än att få bönorna i jorden idag. Bönor vill ha 15 grader, annars finns risk för att de ruttnar bort i jorden eftersom de inte gillar att gro i svalare jord. Undantaget är dock bondbönor som vi sådde för länge sedan. Sockerärtor är också tidiga.

Det är bra att lägga bönor i blöt några timmar (högst 6) före sådd. Eftersom de är känsliga för omplantering skall de direktsås. Kråkfåglar älskar bönor och drar gärna upp de späda plantorna. Det ser nästan rörande ut när mamma råka går längs bönraden med ungarna efter sig och visar hur man skördar bönplantor, men som odlare vill vi ju ha skörden ifred!..

För att skydda bönorna kan man "risa" i bäddarna, vilket innebär att man lägger ut lite pinnar och ris runt plantorna, vilket brukar vara tillräckligt för att avskräcka fåglarna. Om man lägger på för mycket ris kan plantorna trassla in sig i det. Klätterstöden bör vara på plats från början så att växterna kan klättra själva, att binda upp dem är inte lika bra. Om man ändå behöver hjälpa till är det viktigt att man följer deras växtriktning. Klättrande växter rör sig antingen med- eller motsols, så kallad "nastisk rörelse". Skall man snurra en bönplanta runt en stödpinne bör man alltså snurra den åt samma håll som den själv snurrar, annars snurrar den tillbaks igen. De flesta växter jobbar medsols.

Att gunga i vinden stör växtprocessen, därför är det bättre med fasta, stabila stöd av pinnar än med snören. Placera de horisontella stöden med 25 cm mellanrum, ungefär så långt har bönor och ärtor mellan noderna. En tumregel för ärtor är att så dem när körsbärsträden blommar. Bön- och ärtväxter har ett relativt litet rotsystem, därför behöver de vara kvävefixerare (dvs samarbetar med bakterier i jorden för att få näring från kväve i luften) för att få tillräckligt med näring. Ibland stöter man på begreppet att "ympa jorden" i samband med odling av kvävefixerande växter . Det innebär att man för in det släkte av bakterier som grödan samarbetar med innan odlingen startas upp. Eftersom det finns många vildväxande bön- och ärtväxter (till exempel vickrar och vialer) här behövs det sällan. Alltså bra att ha koll på vilka ogräs som växer i odlingarna, de visar vilka bakterier som finns i jorden! Odlar man lupiner som gröngödsling kan man ympa jorden för att få bra skjuts på dem från början, eftersom bakterierna de samarbetar med inte är lika allmänt förekommande. Störbönor (som klättrar) ger en större skörd under längre tid än vad buskbönor gör, de senare är emellertid mer snabbväxande, så bor och odlar man norrut är de det bästa valet. En anledning till att man sällan ser självplock av ärtor och bönor är plantornas känslighet, om man drar i skidorna går de lätt sönder. För att inte göra någon skada skall man försiktigt föra in handen vid skidans slut och trycka till med tummen.

En man vid namn Birger kom förbi i måndags och berättade att det skall flyttta in bin i läplanteringsbältet. De är av rasen ´Buckfast´, snälla och bruna! Kuporna skall stå på en vagn i läplanteringen, till en början blir det fyra stycken, men vagnen rymmer tio kupor, så kanske fylls den på. De kommer om en vecka ungefär.

/Sara och Karin

onsdag 22 maj 2013

Bok: The Secret Life of Plants


The Secret Life of Plants, av Peter Tompkins och Christopher Bird, publicerades för första gången år 1973. Boken tar upp idén om växter som kännande, medvetna och reagerande varelser. Däri har den ansetts vara av pseudovetenskaplig karaktär, och har därför också skapat stor kontrovers. Med det sagt så har verket öppnat upp för en viktig debatt kring vetenskapens relation till verkligheten och allt liv på på vår jord, och hur vår civilisation bevisligen har enorma områden kvar att utforska inom kommunikation mellan olika livsformer.

Boken tar oss genom ett flertal olika forskares upplevelser och deras färd till insikt. En får en uppfattning om hur deras forskning ägt rum, både praktiskt och känslomässigt, vilka verktyg som använts och hur de gått tillväga för att försöka nå ut till världen. En får även se hur stora krafter som faktist var involverade under den tiden, som dåvarande Sovjet Unionen. Deras experiment med att bl.a. få fram en lögndetektor med hjälp av växter kopplade till diverse elektronisk utrustning var länge hemligt. De konkreta bevis som påvisats i så stor utförlighet och skala av ett så stort antal forskare och institut har onekligen gett debatten legitimt vetenskapligt utrymme. Trotts detta motarbetas forskningen än idag av medias tystnad och den konventionella extremism som härjar i den vetenskapliga scenen.


Den här klassikerna talar djupt till alla som känner av den brustna länk som skapats mellan jordens livsformer och människan i vår civilisation. Den ger den analytiska hjärnhalvan bevis och tillfälle att lita på många individers känsla av samhörighet, koppling och enhet med naturen. Jag kan starkt rekommendera den för alla att läsa.


Med värme,
Daniel

För fler boktips, se inlägget Böcker vi läst och rekommenderar.

17 maj Ogräs vi gärna äter upp eller vattnar med

Här har vi Silicon valley mitt i jordärtskockslandet! Åkerfräken är rikt på kisel. Nyttigt för såväl människor som växter.  OBS! Alla fräkenväxter är inte hälsosammaSamla all åkerfräken du hittar fram till midsommar, torka och koka. Vattna växterna så motverkas svampangrepp. 
Nässlor. Inte bara goda att äta i en soppa eller stuvning. Vi skapar nässelvatten genom att skörda och stoppa i vattentunnan ett par dagar. Löken i bädden intill längtar efter gödning. Där vi nyss skördat kommer nya små skott av nässlor att växa upp som vi kan äta.
Svinmålla. Det finns bara ett sätt att stopp dem... i munnen! Råa eller tillagade. Tipsa gärna om ditt favoritrecept i kommentarsfältet nedan. Karin Jansson berättar hur hon låter mållan växa i odlingslandet tills de sådda växterna behöver lite mer plats. Då är det dags för ogräsrensning/stor skörd av fina och tidiga bladgröna primörer. Inspirerad har jag nu ätit målla rå i grön smoothie samt kokt i soppa (typ spenatsoppa).
/Sara

16 maj Utplantering av sallad, kål, lök och purjo

Sex olika sorters kål satte vi i 120-bäddar "i förband", d.v.s. omlott med 50 respektive 60 cm mellanrum.  Det ser så glest ut!  Svårt att förstå att broccolli, kålrabbi, vitkål med mera ska fylla ut platsen. Kålrabbin Azur star är tidig och sattes emellan för tidigare skörd. Superschmelz är sorten jag ser fram emot att skörda! Kålrabbi-slaw är så gott! Här kommer plantorna snart att täckas av en tunnel av väv för att skyddas mot kålfjärilens hungriga larver.

Denna planteringsspade blev min favorit idag. Tipsa gärna om du hittar var jag kan köpa en!
Två sorters purjolök. Hilari är tidig. St Victor kan stå över vintern och skördas t.o.m. nästa vår! 
St Viktor varvades med sallandslök, 10 cm mellanrum. Den tidiga skörden av salladslöken 
ger senare mer plats för purjon att utvecklas.

Här planteras salladen ut "med tillväxtpunkten ovan jord". När jag besökte odlingen på söndagen såg bataviasalladen och dess radgrannar ledsna ut efter intensiv torka. Dock kom efterlängtat regn och en extra skvätt ut vattenkannan gav bladen ny livsglädje. Läs om vattning HÄRDessa salladsrader påminner mig om första gången jag upptäckte mördarsniglarnas våldsamma aptit... 

Tjoho. Växthuset är på gång. Nu är hela skelettet uppe! Tidigare inlägg om växthuset HÄR.
/Sara

måndag 13 maj 2013

13 maj Ogräsrensning och nästan utplantering

Stockar har dykt upp i vårt "klassrum". Fint att sitta på!
Idag är det bra "hackeväder", torrt och lite blåsigt.

Vi lär oss om fröogräs och rotogräs. Alla växter är extra känsliga under en viss period av sin levnad, den tidpunkten kallas kompensationspunkt. För åkertisteln inträffar det när den har åtta blad, kvickrot tre. Kirskål är dock ett tålig sort som "behöver slås 13 gånger före midsommar" för att tappa sugen.
Bland ogräset hittar vi kvickrot, målla, rölleka och
baldersbrå. Mållan är god att äta upp på  direkten.

Salladen till vänster har bildat en "stam", är på väg att gå i
blom, har blivit besk. Mittensaalladen och kålrabbin till
höger sätts ut på "åkern" på torsdag.
De flesta av våra pluggplantor har blivit perfekta.  När en planta ska flyttas är det bra om den inte är för nyvattnad. Då är rötterna segare och släpper bra från krukan eller pluggbrättet.

Vi får veta att det finns något som kallas tillväxtpunkt. Salladen gillar inte om det blir omplanterad med tillväxtpunkten nedan jord. Men jorden får gärna gå precis upp till tillväxtpunkten för att ge stadga. Kålväxterna däremot gillar att bli planterande lite längre ner än som de stått från början. Ner till första bladparet fungerar bra!

Ska du satsa på en sak att förodla, satsa på lök! Sättlök som du köper i butik är garanterat smittad av någon slags mögel. Och är den inte det så är den troligen kraftigt behandlad med antimögelmedel. Har du en fin lök fram på vårkanten från förra årets skörd - sätt ut den och låt gå i blom! Använd sedan dessa frön som utsäde till nästa vår då du förodlar din egen lök!

Efter teorigenomgång gav vi oss ut och bekämpade ogräs med radhacka och för hand.
Frisera förodlad lök och purjolök så att två
tredjedelar av det gröna åker av och hälften av rötterna.




Täckodling är en metod både för att hindra ogräs från att
komma upp, behålla fukt i marken samt tillföra näring. 


Många plantor väntar på att komma i jorden på riktigt!
Jag tog en sväng till kursodlingarna som Karin Jansson driver på fredagar. Där jobbar vi med täckodling. Kirskål är tacksamt att täcka med. Riv av på ett ställe där det finns i överflöd. Har du grävt upp kirskål med rötter så får de först ligga och torka i solen. Täckodlar du med halm så kan kirskålsrötter torka ovanpå.

Passa på att knapra i dej de nya, glansiga gröna bladen. Passar även i soppa, paj, pesto och grön smoothie. Men se till att du verkligen vet att det är kirskål.
/Sara

fredag 10 maj 2013

10 maj Skafferiodling

Idag har kursen skafferiodlat. Hampan som jag tog med får inte odlas utan tillstånd. Matvetet är ju förkokt och funkar inte alls. Men bockhornsklöver, linser, bovete, groddar, amarant, mungbönor, senapsfrön, spiskummin med mycket mera ser vi fram emot att se hur det ser ut då det vuxit upp, om det tar sig.

Sydsvenskan var på besök, skrev och fotograferade. Klicka vidare och läs artikeln som publicerades dagen därpå!

 /Sara
Nu har vi odlat, planerat och sått i rader och fyrkanter.
Idag fick en örtspiral fick bli centrum för skafferiodlingen!

Grävarna har lunchpaus.


Artikel i Sydsvenskan lördagen den 11 maj 2013.

torsdag 9 maj 2013

Odla tillsammans på Almviks 4H-gård

Charlotte, en av kursens deltagare, bjuder härmed in allmänhet och intresserade till infomöte och odlingträff. Inbjudan hittar du även på Facebook.

onsdag 8 maj 2013

6 maj Om potatis och gödsel

På kvällen kom dagliljeodlaren Anette Nilsson förbi med
fyra olika sorters potatis som vi kommer att få sätta. Tack!

Sätta potatis 

Potatis ska sättas tidigt (men inte för tidigt då växtens ovandelar inte tål frost). Anledningen är att växten lätt drabbas av potatisbladmögel, vilket sprids via regn och jord. Om plantan kommit igång tidigt, och helst även förgroddats, är den större och mer motståndskraftig vid insjuknandet. Det kan då gå att få en bra skörd ändå. Att plantan insjuknat syns på bladen som då får bruna och vissnade fläckar. Viktigt är då att ta bort blasten så att sjukdomen inte hinner gå ned i knölarna och orsaka brunröta på potatisen. Tänk på att inte kompostera insjuknad blast då sjukdomssporerna kan överföras till komposten. Brunrötan ger potatisen bruna fläckar och den bör då inte ätas. Knölarna fortsätter att växa ytterligare ungefär 20% efter att blasten avlägsnats.
Eftersom sporerna sprids genom jorden är det viktigt att inte odla potatis på samma ställe flera år i rad. Sjukdomen kan då stanna kvar i jorden och angripa plantorna tidigt. Det är också viktigt att inte lämna kvar potatisar med brunröta i jorden till nästa säsong.

Eftersom tomat och potatis tillhör samma släkte kan även tomatplantor drabbas av potatisbladmögel och brunröta. Försök därför att inte odla potatis och tomat nära varandra.



Förgroddning och sättning

Nils berättar om potatisens ögon och
skickar runt en förgroddad potatis.
Fördelen med att förgro potatis är att den helt enkelt börjat utveckla blast och rotsystem innan den hamnar i jorden. Detta gör att en kan vänta med att sätta ut potatisen tills jorden är varm utan att ha tappat tid. Förgroning av potatis ska ske på en ljus och helst sval plats. Ljuset behövs för att potatisen inte ska bilda långa och slingriga mörkergroddar som lätt skadas vid utplantering. 


Apikal dominans betyder att växten satsar all energi på ett enda skott, så kallade ledskott. För att undvika detta bör temperaturen vid groddningen vara minst 15 grader.  

Potatisknölarna har så kallade ögon som alla är potentiella groddar och plantor. Därför kan en dela potatisen för att vara mer utsädeseffektiv. Dock bör detta göras först efter att potatisen groddats då de annars lättare torkar ut.

Elin drar upp potatisfåror med 60 cm radavstånd.
Det går även aldeles utmärkt att sätta ogroddad potatis, men det tar då lite längre tid från sådd till färdig planta.

Ett tips kan vara att spara små potatis till sättpotatis eftersom de tar mindre plats samtidigt som de är jobbiga att skala.

Viktigt är att inte gödla precis invid plantan då det kan skada rötterna och ge ledsna plantor. För övrigt ska stallgödsel alltid myllas ned i jorden då den annars läcker näring, vilket både försurar våra hav och ger mindre näring kvar till växterna.

Potatisavståndet är en fot. Foto: Sara Bernstrup. Läs om
Lunds mest spirande uteklassrum på planetlund.se.
Potatisen vill ha ungefär 60 cm radavstånd och en fot mellan varje planta och gror inte om jordens temperatur är under 8 grader. Plantan vill även ha mycket kalium och för att tillgodose det behovet kan en vid sådd lägga lite vallört i gropen tillsammans med sättan.

Eftersom giftet solanin bildas i knölarna om dom kommer i kontakt med solljus måste plantorna kupas ungefär en gång i veckan tills dess att blasten är så stor att den täcker jorden.
Inom permakultur är det vanligt att en gör en så kallad "sheet mulch". Det är ett arbetseffektivt sätt att odla potatis samtidigt som en även förvandlar trist gräsmatta till finfin odlingsmark.
Foto: Bloggen www.thegardenhound.com.
1. Täck gräsmattan med tidningar, wellpapp eller liknande nedbrytningsbart material. Överlappa rejält, minst 20 cm, så att sega rotogräs inte kan ta sig upp i skarvarna. 
2. Lägg ett tunt lager gödsel på tidningarna.
3. Täck alltsammans med organiskt material, till exempel halm, hö, gräsklipp...
4. Stick med hjälp av en kniv ett hål genom underlaget och lägg ned en potatis i jorden under. Under säsongen kommer tidningarna, täckningen och gräsmattan komposteras och bli jord och näring. Dessutom kommer det under det nya kompostlagret finnas potatis.

Lite allmänt om gödsling

Kolrikt material är bra att gödsla med, men det behöver kväve för att kunna brytas ned och i för stor dos kan det därför dra kväve från jord och växter. Viktigt att tänka på vid gödsling är därför att samtidigt tillsätta något kväverikt, till exempel gödselvatten. Det är även väldigt bra att vid gröngödsling kombinera näringsgivande växter med näringsfixerande (raygräs eller råg t.ex). Den näring som de näringsgivande släpper ifrån sig fixeras då i de näringsfixerande och när de dör under vintern binds näringen i marken.

Tips på billig gröngödsling är att köpa ekologiskt odlade linser eller bönor från en vanlig mataffär och så. Alfa alfa har en starkt luckrande effekt och är därför ett kanon botemedel mot kompakt jord. Dessutom är utsädet billigt och finns i nästan varenda matvarubutik. Växten är tvåårig och luckrar bäst andra året, så låt den stå kvar.


Hittills har vi vattnat med PET-flaskor vi tagit med hemifrån. 
Idag kom fem rejäla dunkar med vatten. Men Nils hoppas på 
snar lösning för utlovad slang och kran. Annars blir det näst 
intill omöjligt att bedriva växthusodling med tomater.
Andra bra lärdomar från idag:

En vuxen tomatplanta dricker ungefär 33 liter(!) vatten/dygn.

Använd aldrig bildäck i odlingar eftersom de i kontakt med solljus avger gifter som inte alls är bra att ha i jorden.