25 mars Jord och gödning

Uppslamningsprov visar fördelning av 
grus, sand, silt, ler och kollodiala partiklar.

Jord är en viktig fråga för flera av de problem vi vill hitta lösningar på idag. Dagens jordbruk är tätt förknippat med övergödning i hav, utsläpp av klimatgaser och oetisk uppfödning av djur. Dessutom är vi beroende av jorden. Matjorden är en hotad resurs, överförbrukad och minskande i sitt omfång med städers och öknars utbredning.

Kort om ansvarsfördelning: Om växterna inte tar sig, inte deras eget fel. Antingen jordens betingelser eller vi som gjort något knasigt.

För att få en jord att gå från obalans till balans tar det minst fem år. Det handlar om mikroorganismer mm.

På fröpåsarna står det ofta ”Trivs i god trädgårdsjord” Vad är det? 

• Luftig, lite som en smulpaj
• Vattenhållande
• Näringsrik
• Rikt mikroliv
• Mörk. Ett brunjordsområde omsätter förna på ett år.
• 50% fast material, 50% hålrum varav hälften luft, hälften vatten

Leror har hög volym av små hålrum.

Sand är enkelkornig. Den har svårt att bilda aggregat, ”det smulpajiga”.

Maskar är bra på att bilda fina jordaggregat då de tuggar i sig en blandning av smågrus, jord och växtdelar.

Ler < 0,002 mm

Silt 0,002-0,06 mm

Sand 0,06-2 mm

Grus 2-60 mm

Sten 60-600 mm

Block >600 mm

Minerogen jord

Kommer från berg, vittring

Organogen jord

Kalksnäckskalsjordar, torv, gyttjejord (till exempel gamla sjöbottnar) Vid brytning av till exempel torv avgår gaser som metan, N2O Lustgas och koldioxid – alla är klimatgaser som vi nu inte vill släppa ut i atmosfären i onödan.

Kolloida partiklar > 0,0002 mm

Viktiga för växter då de har lätt att ta upp och avge vatten och näring. ”Hysteriskt nyttiga”. 

Exempel: ler och humus. Humus består till 60% av kol

1000 ggr mindre än ett sandkorn. De blåser lätt bort.

Att kollodial jord blåser omkring är ett tecken på att vi brukar jorden på ett felaktigt sätt.

Grunden till goda jorden runtomkring Lund är bland annat de askskogar som växte en gång för länge sedan. Ask slår ut sent och fäller bladen tidigt.  När de tappar bladen finns mycket klorofyll kvar. (Att asken ändå klarar att leva beror på att askarna kan fotosyntesisera på barken - se den är ljust grön! 

Ask – förna – kolinlagring – mull&humus

När vi tillför organiskt material så ger vi mat till mikro- och makrolivet i jorden och de ger tillbaka till växterna. Kol = cash money i underjorden, det är det de dealar med där nere.

Mikro - jordbakterier, nematoder, svamp

Makro – daggmask, skalbaggar, svamp

Mega – mullvad, sork, svamp-mykorhiza (svamprot)

Jod, selen och bor är några av de mineraler som våra jordar lider brist på efter år av icke kretsloppsanpassat jordbruk. Olika symptom som visar på brist, tex genom att växterna blir lite ihåliga.

Det enklaste sättet att återinföra mineraler är att hämta från havet. Tång från stranden till exempel (skölj av i lite sötvatten så du inte får för mycket salt i jorden) Men även från alger, leror, aska, stenmjöl, borrkax (från kalkrik berggrund, basalt, grönsten, kalk).

Gödsel = mög, bajs&kiss. Urin spädes 1:10

Benmjöl, hornmjöl extra rikt på fosfor, viktigt för blomning och fruktsättning.

Blodmjöl är rikt på kväve. Luktar inget vidare. Skrämmer bort hjort och rådjur.

Växt-växtnäring

Gröngödsling

Marktäckning

Kompost

Gödselvatten, nässelvatten

Fräken är så kiselrikt att de kan användas att skura med. All fräken kan användas till gödning men de är giftiga att äta, utom åkerfräken. Av åkerfräken görs ett kiselrikt avkok som kan drickas som nyttigt te.

Vallört, älgört

Det går att gödsla ihjäl småplantor när vi använder koncentrerat gödsel som kiss&bajs och aska. Används grönmassa pytsas näringen ut långsamt. Men där kan ändå ske övergödning och näringsläckage. Perenna växter motverkar övergödning. KRAV-odlare måste göra näringsbalanser för att undvika risk för näringsläckage. Övergödning med näringsläckage leder till algblomning med mera.

Mykorhiza

Mykorrhiza är komplexet mellan en svamps hyfer/mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna hjälper svampen växten att ta upp vatten samt närsalter och får i sin tur organiska föreningar från växten. (Wikipedia)

Ej mykorrhizaväxter: strandväxter, kolväxter, betor,  (Svampen klumprotsjuka är ett av de värsta hoten)

Gillar mykorrhiza: purjolök, lökar, rotselleri, morötter, perenner. Purjo gillar att stå på samma plats år efter år.

Mykorrhiza, svampar, maskar och bakterier bidrar till ”smulpajifiering”.

Olika sätta att ställa diagnos på jorden:

Maskräkning: Gräv en spadbredd i kub i juni-juli. I en god jord hittar du lätt 400 maskar per kvadratmeter (från ytan och 30 cm ner). Räkna maskarna och jämför år för år.

 (OBS! Maskar överlever inte delning. Var rädd om dem.)

Spaddiagnos: Kolla rotutveckling, rötternas färg (mörka och lite jordtäckta), Kvävefixerande växters rotmoduler är vid delning rosa inuti.

Uppslamningsprover Genom att slamma upp lite av din jord i vatten och låta stå i 24 timmar så ser du fördelningen grus, sand, silt, ler och kollodiala partiklar.
/Sara
Observera att texterna i denna blogg är föreläsningsanteckningar. Det kan mycket väl smyga in tryckfel och andra missar. Använd gärna kommentarsfältet nedan för att skicka förslag på rättelser, relaterade tips och glada utrop!